Hej pÄ er.
Idag Ă€r det racing pĂ„ Eurosport med sĂ€ndningar frĂ„n Silverstone och WSBK. Samtidigt Ă€r det Scandinavian Open pĂ„ GellerĂ„sen. Hade faktiskt tĂ€nkt att Ă„ka dit en svĂ€ng för att kolla lite “LIVE” racing, men vĂ€dret kĂ€nns lite sĂ„dĂ€r. RĂ„tt, regnigt och knappt 10 grader. SĂ„ det blir nog varm Oboy och mackor framför Plasman istĂ€llet.
PÄ Silverstone brukar engelsmÀnnen och de Wildcards som till vardags kör i den Brittiska serien kunna göra bra resultat. Det skall bli spÀnnande att följa racingen under eftermiddagen. HÄller som vanligt tummarna för Massimiliano Biaggi och en lyckad dag för honom.
I Supersporten hoppas vi att Stiggy Motorsport fortsÀtter skörda framgÄngar. Men den stora överraskningen efter kvalen Àr min gamla kombatant frÄn Endurance VM, Mathiew Lagrive som har poleposition! Grymt. Han kör Honda i Supersport VM och Suzuki GSXR 1000 i Endurance VM. Med stor framgÄng i de bÄda serierna dessutom. Kul.
Satt nu pĂ„ förmiddagen och spelade Rammstein “Live aus Berlin” pĂ„ DVD.n sĂ„ att rutorna skallrade. Till en början var tanken att bara dricka kaffe och njuta till musiken, men som vanligt med Rammstein sĂ„ sĂ€tter de eld pĂ„ mitt adrenalin och mitt ADHD vaknar till liv. Kunde efter 10 minuter inte lĂ€ngre sitta still sĂ„ det blev storstĂ€dning i huset först, sedan lite bokföring och löneutbetalning och nu med skakande hĂ€nder försöker jag skriva lite till er dĂ€r ute.
Jag blÀddrar igenom mitt fotoarkiv pÄ datorn samtidigt som jag skriver och hÀr finns mycket mycket positiva och goda minnen. Allt frÄn 1998 till 2007 ligger hÀr och pÄminner mig om vad mycket skoj jag fÄtt vara med om i livet. Utan tvekan mÄste jag kÀnna mig priviligerad för att kunna ha denna minnesbank och kÀnslobank att blicka tillbaka till. Helt underbart. Samtidigt ger det mig positiv energi och en stÀndigt pÄminnelse om att livet mÄste fortsÀtta att vara underbart och att man mÄste ta vara pÄ varenda dag och försöka fÄ ut det bÀsta utav den.
En anekdot. NĂ€r jag och mitt goa team med Torvald, Frendy, Juha och Eilert for till Alastaro Ă„ret 1998, min rookiesĂ€song, var vi som vanligt inte vĂ€rst förberedda med nĂ„got alls. Det var bara kul att komma ivĂ€g nĂ„gonstans frĂ„n hĂ„lan Degerfors och göra nĂ„got annat. Vi var först i depĂ„n. Helt tomt pĂ„ övrigt folk, men Ă€ndĂ„ tog det oss nĂ€stan en timme att hitta en plats för helgen. Juha var lite fyllevrĂ„ng och vĂ€grade finna sig tillro nĂ„gonstans och tjatade om att “det mĂ„ste kĂ€nnas rĂ€tt för alla”. Slutligen fann vi en plats och han somnade! Vi övriga började bygga i ordning vĂ„rt tempel som bestod av ett skrĂ€ptĂ€lt inhandlat pĂ„ Rusta pĂ„ vĂ€gen dit och som inte ens höll den helgen. Hojen fick stĂ„ under bar himmel och dĂ€cken var de som satt pĂ„ sedan första tĂ€vlingen. VadĂ„? Byta dĂ€ck! Gör man sĂ„dant? Ingen av oss fattade ens att det skulle finnas olika hĂ„rdheter pĂ„ gummit. Ăhh, Ă€r det inte bara svarta sulor med lite mönster? Slicks! Det kör vĂ€l bara Doohan och grabbarna med? SjĂ€lv satte jag mig och började klippa och klistra för att fĂ„ tiden att gĂ„. Jag klippte ut en 1.a och klistrade fast den pĂ„ kutsen bak sĂ„ att alla konkurenter skulle se den nĂ€r jag körde förbi. Juha vaknade och frĂ„gade om jag var dryg som satte dit 1.an. Kanske, men jag hade ett mĂ„l ocksĂ„. Att bli bĂ€st!
Hur gick racet? Ja, jag tog min första pokal och blev tvÄa med gatdÀcken och min gamla gatreggade Honda Fireblade som jag tillvardags brummade med pÄ vÀgarna kring Degerfors och Karlskoga.
Ă
r 2000 fann jag ingen budget som jag tyckte kunde hjÀlpa mig till de mÄl jag hade, dÀrför blev det ingen racing alls det Äret. Njöt av bÄtlivet istÀllet och hade mycket skoj med annat.
2008 har inte heller gÄtt i racingens tecken, men livet har flutit pÄ ÀndÄ med andra saker. Motorcykel har jag kört ÀndÄ och bana likasÄ. Dessutom har jag fÄtt glÀdjen att uppleva tvÄ för mig nya banskapelser. NÀmligen Gotland Ring och Kemoran Mootorirataa. TvÄ helt underbara banor som direkt gÄr upp i toppen pÄ rankingen vad gÀller motorbanor i Norden.
MÄste nog sÀga att Kemora Àr nummer 1, Virtasalmi nr 2, Gotland Ring nr 3. DÀrefter blir det lite svÄrare. GellerÄsen var lÀnge för mig en absolut toppbana. Men först försvann den gamla depÄkurvan som var grymt svÄr att fÄ till. Men man fann sig tillrÀtta med den nya mycket enklare kurvan. Sedan försvann tröskurvan och ersattes med nÄgot helt annat som aldrig fallit mig i smaken. DÀr tror jag en stor del av glÀdjen försvann för min hemmabana. Synd. Men förstÄr sÀkerhetsaspekterna i det hela. Det Àr bra. SÀkerhet Àr viktigt.
Vilken Àr den bÀsta banan jag kört pÄ överhuvudtaget?
Jo, det Àr Japan och Suzuka! Helt överlÀgsen nÄgot annat jag provat. Fantastisk rent utav. Sedan kommer nog Le Mans och Gamla Assen innan Àven den byggdes om och blev trÄkigare.
Som den erfarne lĂ€saren av bloggen listat ut sĂ„ Ă€r det helt korrekt de snabba banorna som lockar mig mest. DĂ€r det gĂ„r snabbt sĂ„ in i helvete och dĂ€r man verkligen kĂ€nner att man Ă„ker motorcykel. 300 km/h. Snabba kurvor i 260 km/h istĂ€llet för knixiga trĂ„kiga i 65 km/h. DĂ„ blir man euforisk och helt galen i flera dagar efterĂ„t. Ăr nog det dĂ€r ADHD som vaknar till liv dĂ„.
Nu hoppas jag att ni har det grymt bra och att ni fortsÀtter lÀsa pÄ sidan. HÀr kommer mer information framöver. Helst positiva och sprudlande av energi.
Ha det riktigt gott!
Er vÀn! / Christer
