Hej hej,

Alltmer sällan verkar sidan uppdateras. Har jag gått under jorden, försvunnit eller blivit levande begravd i något kärr? Nej, inte riktigt något utav det.
Inte heller har jorden slutat snurra och allting stannat upp. Det sker saker mest hela tiden på olika platser på jorden och universum. Mycket utav detta läser jag om dagligen och funderar över, men jag vill inte delge er dessa funderingar på min blogg. Ni är inte intresserade utav sådant. Läser hellre någons Facebooksida om att det grillades igår med grannen och att barnen är så gulliga när de leker och att vederbörande är världens lyckligaste person och hur underbart det är att ha semester.

Jag tävlar inte i någon racingklass i år. Det gör det hela lite mer problematiskt för mig med min blogg. För den skapades ursprungligen för att förmedla just den verksamheten och mina förehavanden där. Visst vill jag fortsätta tävla och väldigt gärna skriva om varför jag inte vann överlägset senaste tävlingen osv, men verkligheten är som oftast annorlunda.

Jag följer naturligtvis all racing som sker. Här hemma. SM, SO, ProSBK, STCC, Enduro SM, ERF mm. Inget passerar mig obemärkt förbi. Adrenalinet kokar emellanåt när jag läser om tävlingar som varit och svärandes har jag förbannat att ekonomi hindrat mig från att delta och kämpa mot killarna.
Vidare följer jag naturligtvis MotoGP, Moto2, WSBK, WSS, EWC, IDM, AMA. Det finns ju en del killar som jag tävlat mot och med i de olika serierna. Dessa följer jag med spännt intresse och ser deras utveckling eller avveckling.

Motorcykel och motorcyklar kör jag ofta. Delvis min egen, men även tester med tidningen BIKE. Här hoppas jag att de pengar och timmar jag spenderat på tävlingsbanorna kommer er vanliga läsare till godo när vi hårdtestar nya hojar på marknaden för att finna dess brister och styrkor.
Att analysera och känna vad som sker och försöka förstå varför är inget man lär sig på några dagar. Här krävs rutin och många timmar i sadeln. Dessutom är väldigt många av motorcyklarna som byggs idag otroligt välbyggda och kräver att man pressar dem till gränserna för att avslöja sina brister. Som gathojar i landsvägstempo duger nog alla hojar av 2010 års modell. I dessa farter finns inga chassie, broms, väghållningsproblem. Det är först när man tänjer på gränserna som egenskaper börjar framträda. Och det är här den analytiska förmågan plockas fram. Vad är det som händer och varför händer det? Det skall sedan vidareförmedlas på enkelt sätt till läsaren eller den intresserade spekulanten av motorcykelmodellen eller de nya däcken.

Att tävla med ett visst fabrikat eller modell och sedan bara stirra sig blind på att den hojen måste vara bäst för den vinner på banan, är att lura sig själv. Men visst kan man sälja på resultat och bekräftelse. För vem vill inte identifiera sig själv med en stjärna eller en produkt som är vida överlägsen konkurrenterna?!

I racingvärlden är allting anpassat och utprovat och utbytt för att fungera optimalt för just bana, eller specifikt den banan. Exempelvis Biaggis Aprilia RSV är överlägsen i VM just nu. Det betyder inte att en standard Aprilia överhuvudtaget skulle stå sig i konkurrens på bana att tävla med i originalskick.

Biaggi är en av världens bästa utvecklingsförare och fabriken har resurser att ständigt utveckla och testa nya detaljer. Dessutom förstår Biaggis mekaniker det Biaggi säger till dem och kan ge gehör för detta.
I väldigt många team och fall är inte det fallet. En förare kan ha synpunkter på saker och ting men får inget gehör. Eller mekanikerna tror att föraren menar något annat än det han säger. Det är först när alla talar samma språk som resultaten verkligen kan börja göra sig gällande.

Så tills den dagen som ovan nämna kriterier faller samman så kan jag inte göra annat än att fortsätta träna och testa och behålla mina sinnen skärpta, samt konditionen i skick.
Just det ja. Sist men inte minst skall någon dessutom stå för kapitalet! 😉

Racing kostar visst en slant har jag hört. Oavsett om man vill köra på skoj eller vinna så kostar det pengar. Och ju mer man vill vinna, desto större blir insatsen. På toppen blåser det kallt och alltid.
Vinna vill man. Det är väl ingen som deltar för att just deltagandets skull?

Ähh, nu måste jag ut och dra några mil med inlinesen och fortsätta se till att magen inte växer i takt med åldern. Och vem vet vem man träffar på därute? Med öppna sinnen och ögon finner man lösningar förr eller senare.

Kram på er!!
/ Christer