Racing bloggen

Hej på Er!!!
Många har saknat bloggen på svenska och inte förstått varför jag valt att skriva på engelska. Envist har jag tyckt att jag vill nå ut till “hela världen” i ett och samma meddelande. Tidigare har jag fått kritik från mina internationella vänner som inte kan svenska lika bra som vi gör, men som ändå vill intressera sig för vad som sker i Miinins lilla värld. Jag ville naturligtvis vidga mina vyer och anpassa mig till 2000-talet och därför skriva på det multinationella språket engelska som de flesta unga åtminstone behärskar. Så har det varit under större delen av året förutom under perioden på Isle of Man då jag skrev på bägge språken pga det stora intresset att följa mig “live” från ön varje dag.
Men alltmer kritik har hörts även hemifrån Sverige. Alla kan inte engelska, eller åtminstone inte tillräckligt bra för att kunna begripa vad jag skriver eller menar ( vem kan det förresten? ).
Framöver vill jag även att Mamma kan läsa det jag förmedlar. Hon skall ju få samma information som ni andra trots att hon även ringer mig dagligen och frågar. Dessutom vill jag ju att alla andra också skall hitta hit och finna denna enkla men levande site interessant. Min världsbild har jag inget emot att förmedla och predika till andra människor på denna jord. Vare sig det är på svenska eller engelska.
De som orkar läsa till mina ord och ägna mig tankar vill jag inte stöta bort utan snarare fortsätta att locka och därför släpper jag mitt finska envisa tankesätt och fogar in mig i ledet. Det händer inte ofta, men nu gör jag undantag då jag ser att syftet endast är av godo!

Jag kommer fortsättningsvis även skicka nyhetsbrev till sponsorer, samarbetspartners, intressenter och media. Inga förändringar där. Men som sagt nu kommer ni övriga också kunna läsa på svenska om ni föredrar det.
Innehållet mellan de bägge språken kommer nödvändigtvis inte vara exakta kopior av varandra. Kanske är jag mer utfyllande eller ingående i något av språken beroende på om tyngdpunkten ligger hemma i Sverige eller internationellt.

Förresten så önskar jag att jag kunde skriva bättre på finska! Det är väl ändå världens vackraste språk?! Låter helt underbart. Enkelt och man kan gissa sig till vad som menas! Eller? Kanske låter allt som ett inledande inferno innan det stora slagsmålet skall dras igång! Detta vemodens folk utan skratt men kniven och spriten nära till hands. Och bastun förstås. Men envisa är vi! Jag lovar.

Jag vill passa på att tacka Torvald min suveräna vapendragare och webmaster sedan första stapplande stegen i racingens värld. Han skapade denna sida precis som han byggde den första år 1998 när jag och teamet inledde den framgångsrika karriären. Då hette sidan www.yzf.nu . Körde Yamaha YZF R1 på den tiden så det fick bli namnet då. Därefter kom nya tider i början på 2000-talet och därmed även en ny adress: www.miinin-racing.nu. Så heter ju faktiskt mitt registrerade företag. MIININ RACING. Tidigt insåg jag att varumärken skulle byggas och vårdas. Jag har använt nr 55 sedan första tävlingen -98 till dags dato. Min gröna militärskarf har funnits med sedan 1986 och moppetiden. Den kommer alltid att fladdra kring halsen på mig. Mycket som varumärke och blickfång från läktaren för att snabbt finna mig på banan, men numera även för att allt motorcykelåkande i kyla har gjort min nacke känslig för drag och kyla.
Senaste uppdateringen kom inför 2007 då sidan fick nytt upplägg och ny adress igen. www.miinin.se. Tanken var att göra allt ännu enklare. Endast mitt namn och tillägget .se och man skulle inte kunna missa sidan.
Målet var även att innehållet skulle spegla de satsningar och framgångar som avsågs för året. Satsningarna gick inte vägen och framgångarna uteblev av diverse olika orsaker som jag inte bryr mig om att ta upp på bloggen nu utan skriver om senare i boken om mitt liv som racerförare. En vacker dag kommer en sådan bok ut. Kanske säljer den i två ex och jag är köpare av dem bägge eller också finns där fler intresserade av att få inblick i den alltid så glamourösa och flexibla bransch.
Där avtal bryts, uteblir, ramlar bort, glöms bort. Där förare inte tvekar att smutskasta varandra när bästa tillfälle ges, men samtidigt vara bästa vänner när man möts öga mot öga. Där pengar omsätts i rasande takt och hojar kraschas men ersätts med nytt innan andra ens haft råd med att tanka bussen på väg hem. Där regeltolkningar och tävlingsbeslut uteslutit förare på helt galna grunder. Där protester lämnats mot deltagare tävling efter tävling utan resultat i syfte att psyka motståndare. Men framförallt finns det många kapitel med glädje och framgång och det envisa kämpandet med små medel att nå toppen och stanna kvar där som en av de främsta. Teamarbetet och sammanhållningen med personerna som varit med från början och sammanlänkningen med nya individer som varit klippt och skurna för teamet. Lagarbetet som bärt frukt och alltid varit en drivkraft för att kämpa vidare och föra utvecklingen framåt.

“MIININ ger den nakna sanningen om racingbranschen” kan vara en titel som skulle kunna användas. Om inte Jante anar oro innan och fortsätter att kasta grus i maskineriet……
Den som lever får se. Kanske kommer den vackra dagen snart eller också något senare då jag blivit senil och inte riktigt minns hur allt låg till. Vann jag SM 2003 eller var det VM? Var det Rossi jag körde ifrån i finalen på Knutstorp eller Peter Sköld? Hmmm………

Fortsätt läs bloggen framöver och sprid budskapet till era vänner också. Nästa gång kanske ni kan läsa om ombildandet av MIININ RACING från racingföretag till superhypat IT bolag med börsvärde på 2 miljarder kronor efter nyemission.

På återseende / Christer

Ciao.
Last race of the TT Isle of Man Adventure is to an end. Todays TT Senior race by 6 laps went of this morning and it was not the best of races for me personally.
First lap was quite ok for except the fog on the mountain. The visability was quite ok but it disturbed your mind while the weather was perfect at sealevel.
My second lap was not bad either and when I entered for pitstop there was no worries. Quite shortley after starting the third lap I had a bad feeling. Something made me thinking about tighten my sences and after really feeling for everyting I found out that my righthand foot was begining to slip from the fotpeg! Hmm, not good. I made the third lap with standing on toe and resting the heel against the exhaustpipe with the right foot. But on my fourth lap I could not even do that because it was slipping away from it all the time and at this moment I was losing concentration from the track. Now it suddenly became dangerous riding, not just for the oil leakage but also for not being concentrated of the track any longer.
All the time I had to think about how much oil the bike leaked and if it would catch the rear wheel and suddenly making it loosing grip. It was a real nightmare to just complete the fourth and my last lap before retiring from the race.
At the moment I am glad to retire in a way like this if you need to retire, but of course you don´t want to retire at all.
The adventure is over for now and I will go back to Sweden again on Monday and just let it sunk down to my mind, all the feelings from this almost 17 days adventure.
There are a lot of good nice things I will keep in my heart forever, but there are also some else that I need to really think about before making my mind up for further TT races.
Hope you guys have enjoyed following my reports on the Blog and also shared those moments with me.
Keep on looking into my website in the future just to see wath happends.
Ciao for now / Christer

Hej hej.
Då är den sista tävlingen avklarad och TT veckan är slut. Det har körts mycket bra racing i alla klasser och det har slagits rekord på rekord, så även idag. John McGuiness körde över 130mph idag i TT Senior tävlingen och vann den för övrigt också. Starkt kört.
Mitt eget race idag i TT Senior som för övrigt betyder, (“kör med allt som har två hjul”. Alltså GP hojar, SBK, 600cc, 125cc, vad som helst) ,blev inte som jag hade hoppats. Inledningsvis hade jag bra tempo och det flöt på bra. Dimman över berget var det enda som störde lite och det var en omställning att komma från klart väder och sol till att köra in i molnen och precis ha visualitet för den sträcka som behövdes. Andra varvet gick också skapligt och när det sedan blev dags för depåstopp så drack jag lite vatten som vanligt medan mekanikerna tankade och gjorde rent visiret.
Inte långt in på mitt tredje varv fick jag plötsligt en känsla som gjorde att jag stärkte alla mina sinnen ytterligare och kände efter allt på hojen. Då kände jag att den högra foten började halka av från fotpinnen. Vad som gav mig känslan vet jag inte. Kanske var det att foten omedvetet börjat glida av och gett signal till skallen eller också var det bara en sådan känsla som man kan få ibland.
Jag körde det tredje varvet runt och började det fjärde också, men problemen blev allt värre. Foten halkade av hela tiden nu, samtidigt som det störde mig så mycket att jag började tappa fokus på banan. Detta väckte min skalle ytterligare och jag svor innanför hjälmen. Förtvivlad på mig själv blev jag, för det får aldrig hända att man tappar fokus ens en tiondelssekund. Nu återstod ungefär 3/4 delar av varvet och jag körde så snabbt jag kunde med det oljeläckage som jag hade utan att bli en fara för andra. Man får absolut inte börja köra sakta runt banan och därför var jag tvungen att kämpa på varvet runt i hyfsad hastighet samtidigt som jag försiktigt kände mig för i högerkurvorna så att jag inte plötsligt saknade grepp pga olja. När jag kom in i depån för mitt andra stopp så klev jag bara av hojen. Det var färdig kört. Någonstans ifrån läckte olja och den sprutade längs kåpan och dränkte hela min stövel och skinnställ på högersida. Att fortsätta då hade inte bara kunnat orsaka förödelse för mig utan även för mina övriga deltävlare.
Jobbigt att behöva bryta tävlingen, men om man ändå måste så gör jag det hellre så här än på något annat.
Visst känns det bittert och det är en hel del tankar som far i skallen just nu. Oljan var ingen överraskning. Det har fuktat igenom redan förra tävlingen och jag frågade innan denna tävling om mekanikerna hade löst problemet. Det hade de. Men frågan återstår. Var det nytt läckage eller brist på respekt mot sin förare? Kanske orkade de inte heller fixa detta läckage precis som mina problem med framgaffeln? Jag vet inte och jag vet inte hur bra de är på svenska heller och om de läser min blogg, men jag känner mig inte helt nöjd med teamets agerande…
Det roliga är i allafall att jag fått med mig en plakett och en Bronze Replica som man får då man är mindre än 10% efter vinnaren. Sådant känns bra trots de problem jag haft. Mina personliga mål var jag inte ens i närheten utav detta år i TT, vilket gör mig besviken. Men samtidigt vet jag varför jag inte nådde upp till dem och det har ni redan läst om tidigare. Så ytterligare lärdomar har detta äventyr gett mig. Racingbranschen är sällan så glamorös som den ger sig för att vara!!!
( Från en som ständigt befinner sig i den och som aldrig slutar att söka! )
Nu tänker jag bara njuta i dagarna två innan hemfärd på måndag.
Fortsätt att gå in på bloggen och läsa framöver, för redan nästa vecka är det ProSuperbike som gäller.
Ha det gott och en trevlig helg! / Christer

Bilden tagen av “Silja” strax efter starten, “Flatout 6th gear” Stort TACK Silja!

Ciao friends.
Have just eaten a great pizza tonight. Really had to because I forgot to eat dinner earlier in the day and only got breakfast this morning.
Another three laps to my account today. Sunny weather and no rainshowers at all before the practise were over for tonite. My laps where much more floating today than yesterday and the rythm felt better through the course. No mistakes and a lot more to come. Just still learning, so have trust friends. The pace will quicken up later on, safety first and no rush. Still plenty of time to show my teammates……
Best time of today 112,6 mph almost 45 sekunds quicker than yesterday. We still have some improvement to do with the bike suspension wise and also with the fuelinjection. The great mechanics will for sure solve the problems and make me happy.
See you tomorrow night again.
Cheers / Christer

Natti natti…
Sent omsider kommer rapporterna denna vecka. Träningarna går ju på kvällarna och sedan vill man ju äta något också. Men kanske blir det intressantare läsning på mornarna istället för er. Kaffe på jobbet och slötitta lite på nätet.
Ytterligare tre varv blev det idag och dessutom i torrt väder utan inslag av regn. Rytmen kändes bättre idag och banan kom till mig istället för att jag skulle jaga den. Trots mer avslappnad körning och behagligare tempo så förbättrades varvtiderna med 45 sekunder. Det börjar känna som jag hittar runt skapligt och skall nu sakta men säkert bygga upp lite hastighet i de partier där jag tvekar i nuläget. Det har ju trots allt med självbevarelsedriften att göra. Innan jag gasar på ordentligt så vill jag verkligen veta att mina spårval sitter som de skall och dessutom känna hojen och dess beteende så det inte överraskar mig.
Mekanikerna kämpar på med lösningar för insprutet på hojen och vi jobbar vidare med setupen också. Allt kan fortfarande bli bättre. Jag lovar er att styrdämpare är ett måste runt Isle of Man. Inte någonstans på över 6 mil kan man slappna av, utan det fladdrar i styrstoppen hela tiden och framhjulet är till väders och wobblar och man kämpar som attan med hela kroppen för att hitta runt.
På mitt andra varv idag blev jag omkörd av Bruce Anstey, en av toppförarna. Han passerade mig utför berget som råkar vara det parti som jag gillar bäst. Så jag blev ju bara tvungen att hänga på honom fram till målet 8 km senare. Det var skoj att bromsa ikapp honom och lägga sig direkt i suget på hans snabba hoj för att sedan ligga kvar där och stressa med min oranga nybörjarväst fladdrandes i vinden. Lite förvånad blev han nog när han insåg att jag fanns kvar precis bakom honom. Men, men det var ju mitt favvoparti, annars hade han nog försvunnit lite lättare ifrån mig.
Vi hörs imorgon kväll igen med mera nyheter.
Sov så sött. / Christer

Ciao.
Sunday, rain, windy and chilly. No practise today. Have spent the day with training, inlines, watching WSBK on Eurosport. Some hours of walking. And at the moment reading a of James Toselands history. Will probably take an other walk later in the evening if it stops raining.
Regards / Christer

Hej hej.
Jaha, en söndag som hemma i Sverige. Blåsigt, kallt, regnskurar, grått och ruggigt.
Har spenderat dagen med situps, armhävningar, inlines, promenerande och tittande på Superbike VM på Eurosport. Avkoppling med att läsa böcker om James Toseland och om Konspirationer och hemliga sekter.
Igår skrev jag att jag skulle ut med teamet på kvällen på något disco. Var där och lämnade in jackan och gick ett varv innan jag checkade ut igen och tog en promenad i mörkret på ett par timmar istället. Det kändes mer lockande än stimmet och röken i lokalen. Dessutom så är mitt jobb och fokusen på att köra motorcykel och göra det så bra som möjligt, så hjärnan har svårt för att koppla av och hamna i dimma som alla andra kan.
Saknar bil här på ön för att förflytta mig runt och se mig omkring så det blir långa promenader istället vilket är underbart skönt och man somnar gott på kvällarna.
Idag bryr jag mig inte om att stressa mekanikerna i depån, utan låter de fixa till allt på egen hand och förväntar mig att allt skall fungera imorgon måndag när träningarna åter börjar.
Fryser konstant gör jag också. Attans väder. Jag som önskade värme och sol. Måste nog inhandla varmare kläder ikväll.
Imorgon kommer rapporten efter kvällsträningen och då hoppas jag att det är mer inriktat mot racingen och upplevelser på banan.
Ha en bra vilodag.
Kram / Christer

Hej och välkomna till nya tider!

2007 är ett nytt år och ett nytt år kräver nya tider och därför lanseras en helt ny hemsida med ny layout och upplägg.
Här är det meningen att ni lättsamt skall kunna följa det som sker i de olika professioner som jag deltar i under året. Hemma i Sverige och ute i vida världen.
På bloggen kommer jag att skriva och rapportera de händelser som jag är med om och tanken är att det skall bli ännu mera “live” rapportering med den nya sidan.
Vidare är bloggen öppen för er alla att kommentera, kritisera, berömma eller bara sända en hälsning.
Jag har uppdaterat min dator och telefon så att jag skall kunna hoppa in i datavärlden så snart tillfälle ges med täckning av GPRS/3G/WDMA eller annan kablad förbindelse.

Vill ni maila mig så finns jag på: christer@miinin.se

Som sagt, Varmt välkomna till den nya hemsidan!

www.miinin.se

Er racerförare Christer