God morgon på er!
Söndagmorgon, solsken, frost, utvilad med 14h sömn i kroppen och finalrace i MotoGP om några timmar. Vad kan bli bättre?
Nybryggt kaffe osar gott i kannan, några citronmuffins på skrivbordet framför och helt ensam på kontoret. “Jag har väntat på ett regn, Lars Winnerbäck” ekar ut musiken genom högtalarna och jag sprätter i kroppen av att skriva några rader i bloggen.
Att jag sovit 14 h natten till idag beror av att jag inte sov något alls natten innan. Då satt jag och brummade runt i ösregnet hemma i Degerfors hela natten i en taxi och skjutsade runt på både vilsna själar och förvirrade sådana. Sedan kunde jag inte somna när jag kom hem på morgonen. Då sken solen från blå himmel och jag var bara tvungen att dra ut i skog och mark och njuta.
Tittade därefter på kvalet i MotoGp. Det såg inte vidare bra ut för Rossi efter hans rätt våldsamma krasch. Tydligen 3 brutna ben i högerhanden och ont i ryggen. Just högerhand är det absolut värsta stället man kan skada sig på som racerförare av motorcykel. Den och vänster fotled anser jag vara de två ställen man inte vill skada sig på vid olycka.
Rossi skall tydligen tävla ändå idag. Vi får väl se. Smörgåstårta har inhandlats av Frendy till dagens sittning framför Eurosport. Vi blir nog rätt många polare som samlas inför denna högtidstund och säsongsavslutning.
Såg ni intervjun med Lars Ferm alias Lars Inge Svartenbrant på TV4 Nyheterna igår? Han är åter en fri man. Av sina 63 år har han suttit ca 40 bakom lås och bom! Han har läst 285 högskolepoäng, kallat sig pastor, suttit inspärrad på mentalsjukhus mm. En klart……. knepig person att förstå sig på. I sitt verbala sätt att beskriva sitt tidigare liv pekade han ofta på att han inte funnit friden och kärleken föränn nu. Hans rädsla var döden och detta gjorde att han ständigt sökte sig till situationer som frambringade just oron och spänningen kring död. Men nu efter sitt sista straff med fyra år i isoleringscell hade han äntligen funnit friden, kärleken och lugnet som gör att han inte behöver stressa omkring i den materialistiska världen som vi övriga människor gör som han sa i intervjun. Han kunde förlåta, det kan inte vi övriga. Vårt samhälle bygger på hämnd, revansch, vedergällning och inte minst girighet!
Vi får väl se hur han klarar sig framöver. Hans kärlek till livet och döden kanske har botat honom från sitt tidigare liv. Men faktum kvarstår. Han skall vara i den tillvaron 24h per dygn framöver som ständigt leder honom i frestelse och girighet! Gamla vänner, nya vänner kommer att söka upp honom och han kommer att vara med om prövningar. Utan pengar och med sin stämpel skall han på något sätt få in de pengar som behövs för att klara sig i ett materialistiskt samhälle. Pressen på honom kommer att finnas från alla håll.
Nu är jag fruktansvärt sugen på att bli av med mitt endorfin i kroppen. Den är utvilad, fylld av koffein, adrenalin och brinner av iver att komma ut och röra på sig. Jag tror nog jag tar enduron en sväng här nu på morgonen och därefter en skön utflykt i skogen för att sedan kolla MotoGP och avsluta dagen med innebandy.
Ibland funderar jag över om jag inte har DAMP. Svårt att sitta still och vill ständigt vara i rörelse eller ha något projekt på gång. Hela tiden vara sysselsatt med nya utmaningar antingen fysiskt eller psykiskt. Jag har definitivt inte funnit friden och kärleken till livet. Jag är nog en sökare hela tiden. Men för den skull har jag inte rånat banker eller varit kriminell, utan använt mig utav mina motorcyklar för att finna lugnet och friden och kanske även döden. Det har fungerat som en ventil för mig.
Hmm, denna blogg blev nog något djup, men kan nog vara bra att skriva ändå. För mig åtminstone och det är ju mitt forum där jag skriver mina sanningar! Om någon annan också stannar upp i sitt stressade liv och tänker efter en sväng så är det bra. Om inte och istället blir upprörd över att inte finna inlägg om racing denna gång heller så har jag funnit ett syfte även där. Att provocera och inte låta någon passera oberörd!
Yours Sincerly
/ Christer
