Svarade alldeles nyss på en enkät angående svensk roadracing och dess situation den befinner sig i.
Det kan nog inte finnas en enda förare, utövare, arrangör, banägare som idag är nöjd med hur det ser ut med svensk racing. Startfälten är smärtsamt klent tilltagna med ytterst få deltagare i alla klasser. Sporten lyser med sin frånvaro utav kända affischnamn och dragplåster som skulle kunna få publik att strömma till.
Ytterst få tappra utomstående kommer för att heja fram utövarna en helg. Dessa som väl dyker upp är nog minst lika stora fanatiker till grenen Roadracing som utövarna själva är.
Detta är smärtsamt, då sporten är den av mig ansedd som den främsta, coolaste mest inlevelseattraherande sport som finns.
Varför är det så uselt idag?
Naturligtvis är det den världsekonomiska situationen som är den främsta anledningen. Utan tvekan!
Utövarna har inte tröttnat och tappat intresset för att istället ägna sig åt schack eller annat lika spännande!
Det är problematiken med att kunna jaga in kapital för att utöva sporten som är huvudproblemet.
Naturligtvis kommer det sig utav att företagen inte vågar tro på framtiden i den turbulenta omvärld vi lever i just nu. Ingen vågar satsa långsiktigt och blicka framåt.
Det första som det dras in på är ju förstås sponsring / marknadsföring när tron på framtiden sviktar. Här kan man spara…… kortsiktigt förstås……. och det är tyvärr det som styr världen just nu. Det finns ingen framtid längre bort i horisonten än tre månader när nästa kvartalsrapport kommer.
Att bygga något som skall ge avkastning åratal bort eller decennier bort är en svunnen tid och det känns tveksamt om det någonsin kommer satsas på så lång sikt igen.
Vad göra då?
Om arrangörer, banägare och Svemo tillsammans med förare skulle kunna enas om klasser och serier är en nödvändig början.
Publik och utövare behöver känna igen sig från tävling till tävling. Det bör se likadant ut med tidsschema och klasser för att publiken skall lockas. Vi är ju trots allt vanedjur som behöver kontinuitet i livet.
När detta är bestämt så behöver reglemente och antal klasser, varv, upplägg spikas.
Skall det vara ett kval och två korta race, eller två kval ett långt race osv.
När allt detta börjar bli klart, då finns en röd tråd för alla att följa.
Arrangören vet hur upplägget ser ut. Banägaren vet förutsättningarna och utövarna vet hur de skall planera och tävla.
Först nu kan man som utövare få åtminstone en rimligare möjlighet att kunna åka ut och presentera något slags upplägg till nästa säsong hos tilltänkta sponsorer.
Jag vet personligen själv hur svårt det är att i tid åka ut till sponsorer och inte själv veta om det finns någon serie nästa år, eller hur den eventuellt ser ut och vart eller om den kommer att exponeras medialt i TV, radio, webben eller liknande.
Gick det att bringa klarhet i dessa parametrar så skulle man som utövare åtminstone ha starka kort på handen vid ett besök hos samarbetspartners. Sedan gäller det bara att övertyga dem om att satsa på dig/sporten som ett bra alternativ för företaget. Antingen som reklam, marknadsföring eller personalvård, event.
Jag är helt övertygad om att det sitter ett antal roadracingförare hemma i stugorna som mår skit och inte annat vill än att åter igen klä på sig skinnstället och dra ned hjälmen över hornen och ge sig ut för att jaga nästa skalp på banan!
Då tror jag även att folket börjar komma tillbaka till banorna för att beskåda spektaklet som sker.
Vi hoppas nu alla att många andra förare svarat på enkäten och att den beaktas av berörda parter och inte bara blir en enkät för enkätens skull och därefter kastas.
Ha en underbar dag!
/ Er förare Christer Miinin #55
