Orosmolnen drog ihop sig efter börskraschen 1929 runt om i världen. Här hemma i Sverige var det Kruger, tändstickskungen och hans imperium som orsakade den inhemska turbulensen kring denna tid.
Klimatet blev allt mer bekymmersamt under 30-talet och en herre vid namn Adolf gjorde ytterligare en kupp och tog slutligen makten i tredje riket. Tidigare hade han misslyckats och flera av hans kumpaner dömdes till döden för det.
Kriget kom, Tyskland drog in i Polen. Sovjet och Tyskland hade en nonaggressionspakt och skulle inte störa varandras intressen.
Björnen i öst, tog Estland, ringde Letterna och sade att nu tillhör ni oss och innan Litauerna fattat galoppen vajade hammaren och skäran även över Villnius boningar.
Finland stod på tur och Ryssen skulle bara promenera in och sätta flaggan hos de störiga finnarna och få även dem som lydstat åt makten i Kreml. Rent strategistk var det viktiga länder att erövra och därmed få tillgång till vattenpölen Östersjön och kontroll över flottan.
Hur det gick med finnarna vet de flesta. Ryssarna fick stryk av en mikroskopisk arme i storlek till Ryssarna och dåligt utrustade var de också. Men sisu och att inte veta vad innebörden “att ge upp” betyder, blev kostsamt för den röda armen.
1945 tog världskriget slut i och med att Japan kapitulerade den 9 aug då USA släppte den andra atombomben över Nagasaki. Tre dagar tidigare strök över 100.000 civila japaner med i Hiroshima när “Enola Gay” utförde sitt uppdrag och släppte den första bomben.
Nu inleddes en ny era med ett bistert klimat där inte någon litade på den andra. Öst misstrodde väst och viseversa. Berlin delades med en mur i slutet på 50-talet och början på 60-talet och fram till 1989.
Öst kallade sina allierade för Warzawapakten och väst sina lekkamrater för NATO.
Enorma militära resurser satsades i skrämsel och propaganda för att visa musklerna för varandra. Baser och olika vapenslag placerades ut överallt kring gränserna mot varandra och världen befann sig i en ständig 7/24 beredskap med bara minuters marginaler för total utplåning eller vedergällning om så skulle behövas.
90-talet kom, och ekonomin raserade kommunismen och dess överlägsna ideal och ekonomiska suvernitet. Nationer rasade samman och Warzawapakten föll. Sovjet tappade makten och länder som varit slavstater tog sin chans och utropade åter sin egen suvernitet.
Våra baltländer, Estland, Lettland och Litauen blev åter fria, nästan 50 år efter att Sovjet ringde på och sa att nu är ni med oss i en bättre värld.
Idag i nuet 2010 kändes det som att det var dags att förverkliga drömmen jag länge haft inom mig, att besöka baltländerna och se hur de har det och se om minnen finns kvar från epoken kalla kriget.
De kommande blogguppdateringar kommer att handla om motorcykelsemestern jag gjorde tillsammans med min vän Frendy och våra KTM 690 Enduro i Baltikum. Det kommer inte att vara en semesterblogg i vanlig mening där turistorter besök och nattklubbar utforskas. Istället hamnar vi på sidovägar, avvägar, irrvägar, byar och missärens näste i jakten på de ultimata kvarlämnade ryska militära baser som en gång växte som svampar i dessa länder.
Städer som betytt mycket för Sverige i tidigare krig, Narva, tillsammans med hundratals andra byar där vapnen styrdes av män med hammaren och skäran som högsta ideal kördes igenom.
Kusligt, men oerhört intressant och spännande, samt lärorikt, vill jag lova. En semester vi aldrig glömmer.
SS14 missilbas med centraleuropa som mål. Flygbas för det strategiska atombombsflyget med kustnära placering till Östersjön, samt atomubåtsbasen utanför Tallinn besöktes. Och avslutningsvis det spännande mötet med det polisiära styret och hållandet av ordningsmakten i Estland.
Häng med några veckor framöver och följ den spännande resan tillbaka till det “Kalla Kriget”.
/ Christer
